Plan för Projekt PAPPA 2009-2011

INNEHÅLL

1.Inledning
2.Bakgrund
2.1 Befintlig pappaverksamhet
2.2 Pappornas röst
3.Målsättningen för projektet
4.Resultat av projektet
5.Verkställande av projektet
5.1.Kartläggning om befintlig verksamhet för pappor
5.2.Verksamhet för pappor
5.3.Utbildning och samhällelig debatt
5.4.Dialog med arbetsgivare
5.5.Samarbetsformer
Samarbete med Barnvårdsföreningen i Finland r.f.
Samarbete med Mannerheims barnskyddsförbund
Samarbete med FASPER-projektet
Samarbete med Det finlandssvenska kompetenscentret inom det social området
Övrigt samarbete
5.6Organisation och projektadministration
5.7Utvärdering, rapportering och spridning
6.Tidtabell
År 2009
År 2010
År 2011
7.Resurser

Källor

1. INLEDNING

Familjeparasollet är en förening som vill verka för att att främja barns och barnfamiljers levnadsförhållanden och välbefinnande samt fungera som stödorganisation för dem som arbetar med barn och familjer. Under år 2007 lyfte föreningen särskilt fram pappafrågor och parrelationen.

Inom det nationella FAMILJE-projektet (Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä 2008:12. Perhekeskustoiminnan kehittäminen. PERHE -hankkeen loppuraportti) strävade man efter att stöda barn-familjernas vardag genom att ordna verksamhet som är öppen för alla familjer och bl.a tar fasta på stöd via kompisgrupper (vertaistuki). Genom att stöda föräldrarna hjälper man barnen.

Betydelsen av tidigt stöd och hälsofrämjande arbete fått en allt större betydelse. Detta poängteras också i Politikprogrammet för hälsofrämjande, Politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd (Valtioneuvoston kanslian julkaisusarja 18/ 2007. Hallituksen strategia-asiakirja 2007) och det nya utvecklingsprogrammet för social och hälsovård KASTE (Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä 2008: 6. Sosiaali- ja terveydenhuollon kansallinen kehittämisohjelma. KASTE -ohjelma 2008–2011).

I KASTE-programmet (s. 14) konstateras att programperiodens delmål är att speciellt förebygga barn och ungas marginalisering och att familjerna bör stödas på olika vis, så att antalet placeringar utanför hemmet minskar. Under punkt. 3.1.1 talar man om att förstärka förhållanden och service som främjar hälsa och det sociala välbefinnandet. Man vill utveckla modeller där familjerna är med om att planera, verkställa och utvärdera tidigt ingripande (punkt 3.1.2)

I punkt 1.3 talar man om att man vill fokusera på att stöda barnens utveckling i hemmen, inom småbarnsfostran och skolan så att barnen får en trygg barn-dom. Man vill utveckla låg-tröskel serviceformer. KASTE-programmet tar också upp vikten av delaktighet i beslutfattandet. Familjeparasollet vill främja tanken på delaktighet och genomgående beakta brukarperspektivet.

Genom att ge familjerna tidigt stöd förebygger man en hel del problem (VARPU). Forskning visar att stöd i form av hembesök som ges under graviditeten och de två första åren av barnets livs har långsiktiga positiva effekter på barnets utveckling och är också ekonomiskt lönsamma (Olds, 2002). Att stöda faderskapet och pappornas delaktighet gynnar barnens utveckling (Pelkonen, Hakulinen-Viitanen 2008, siterar Sarkadi m.fl. 2008, Belsky 1998, Sinkkonen 2003, Herzog, 1982, Lewis,1997)

Det talas mycket om att aktivera papporna i vården av barnen. Man inser att även pappor behöver stöd i sitt föräldraskap. Dagens pappa vill vara aktiv och deltagande som förälder. Det finns ändå relativt lite verksamhet planerad utgående från pappors behov och intressen. Pappornas delaktighet i omsorgen om barnet under späd- och småbarnstiden har konstaterats kunna minska risken för skilsmässa (Oláh 2001). Idag finns det också mera kunskap om ensamföräldraskapets destruktiva påverkan på barns utveckling (Ringbäck et al 2003).

Att kombinera arbetsliv med familj är utmanande också för papporna. Projektet vill också uppmärksamma denna utmaning och uppmärksamma arbetsgivare på att deras manliga anställda är ofta också pappor. Arbetsgivaren kan ha en betydande roll i stödandet av pappornas föräldraskap.

2. BAKGRUND

Befintlig pappaverksamhet
Olika former av pappaverksamhet har provats bl.a. inom ramen för FAMILJE- projektet. Man har försökt engagera papporna i familjeförberedelskurserna. I slutrapporten konstateras att utveckling har skett, men att verksamheten ännu är endast i sin början.

Folkhälsan har några fungerande pappabarngrupper i form av familjecaféer för pappor (www.folkhalsan.fi). Miessakit (www.miessakit.fi) och Mannerheims barnskyddsförbund har haft verksamhet för pappor, i huvudsak på finska.

Mycket av den verksamhet som idag finns för pappor på svenska är ursprungligen verksamhet planerad för mammor men endast omdöpt till pappabarngrupp. Genom att planera uttryckligen för pappor skulle man kunna nå flera och på det sättet trygga barnets rätt till en aktiv pappa och samtidigt stöda honom i att vara en central person i barnets liv.

Pappornas röst

Föreningens sekreterare (2007) Mia Montonen tillsammans med Malin von Koskull från Folkhälsan en serie (3) intervjuer med fem pappor. De inbjöds att diskutera fadersrollens utmaningar i dagens samhälle och önskad service. De betonade bl.a att arbetsplatsen har en stor betydelseför hur man fungerar som pappa. De lyfte också fram de olika roller pappan har som make, förälder och partner. Denna grupp pappor ville träffa andra i samma livssituation, men upplevde inte familjecaféer som ett forum för sig själva.

3. MÅLSÄTTNING FÖR PROJEKTET

Samtidigt som många pappor idag vill vara deltagande pappor har det blivit allt klarare att de behöver en egen pappaverksamhet som är planerad utgående från deras behov. Andelen aktiva pappor har ökat. Ändå finns det många som av en eller annan orsak inte kan eller vill delta i barnets liv.
Målsättningen är att:

pilotera olika sätt att ordna meningsfull verksamhet för pappor som stöd för deras föräldraskap och för hela familjen
skapa en modell för innehållet i och organiseringen av pappaverksamhet
i mån av möjlighet föra en dialog med arbetsgivare om hur de kan stöda pappan i sitt föräldraskap
bidra till samhällsdebatt om pappors föräldraskap
kartlägga befintlig svenskspråkig verksamhet för pappor och goda modeller
för pappaverksamhet både i Finland och övriga Norden tillsammans med NOPUS (Vasa)
skapa ett nätverk för personer intresserade av pappafrågor

Projektet strävar efter att omfatta hela Svenskfinland, men verksamheten sker huvudsakligen i huvudstadregionen.

4. RESULTAT AV PROJEKTET

De resultat som man man vill uppnå med projektet är
1. Modeller för pappaverksamhet som kompletterar och är ett led i de tidiga stödåtgärder som finns för familjer. Denna modell skall se pappan som en del av den hälsofrämjande verksamheten på familjecenter
2. Bidra till samhällsdebatten om pappors föräldraskap genom
a) regelbundet återkommande artiklar i pressen om pappor; pappans betydelse för barnet och pappans behov av stöd för föräldraskapet
b) att skapa ett svenskspråkigt nätverk för personer som är intresserade av pappafrågor och för organisationer som arbetar med dessa frågor.
3. Vetskap om de goda modeller om pappaverksamhet som finns i Svenskfinland och övriga Norden

5. VERKSTÄLLANDE AV PROJEKTET

5.1.Verksamhet för pappor

Inom projektet bildas ett pappateam bestående av 6-12 pappor. Pappateamet planerar och testar olika verksamhetsformer gör pappor. Detta görs i samarbete med familjecenter t.ex. i Helsingfors. Verksamheten utvärderas enligt Bikva-metoden- utvecklad i Danmark av Hanne Katrine Krogstrup. (Krogstruop 2004) Grundtanken är brukarnas syn på servicen och dess effekter.

I fråga om att arrangera och leda grupper för pappor är Barnavårdsföreningen i Finland och dess enheter Familjelinjen och Familjehörnan naturliga partner genom den digra erfarenhet föreningen har av att leda grupper.

5.2 Utbildning och samhällsdebatt

Att tala om pappas roll är aktuellt. Trots det förblir pappans roll ännu undanskymd. Därför är en central del av projektet att väcka diskussion. Detta gör man genom att aktivt hålla kontakt med medier .Även utbildning till både personal och andra intresserade bidrar till att man uppmärksammar pappans betydelse allt mera.

Genom utbildningstillfällen och kontakt till media strävar projektet efter att hitta personer som kan bilda ett svenskspråkigt nätverk som har ett specialintresse för faderskapsfrågorna. Detta nätverk bidrar till att hålla diskussionen levande också in framtiden.
I mån av möjlighet för dialog med en intresserade arbetsgivare om dess möjligheter att stöda papporna och t.ex. beakta detta i utvecklingssamtalen eller ordna pappaverksamhet i samråd med arbetsgivaren på arbetsplatsen.

5.3. Kartläggning om befintlig verksamhet för pappor

Projektet skall via deltagande i olika seminarier samla information om befintlig verksamhet och aktivt hålla kontakt med aktörer som upprätthåller pappaverksamhet. Det är också naturligt och viktigt att hämta kunskap via kontakter med övriga nordiska länder. I Sverige har man redan en tid arbetat med pappa-frågor (http://www.pappagrupperna.se 15.05.08). Familjeparasollet har etablerad kontakt med den rikssvenska systerorganisationen, Föreningen För Familjecentralers Främjande. Under den planerade nordiska familjecenterkonferensen 2010 kommer temat pappa lyftas upp. Under konferensen kunde man ordna en workshop som kunde fungera som ett benchmarkingtillfälle för pappaverksamhet i Norden. I samarbete med NOPUS i Vasa görs en sammanställning av pappaprojekt och –verksamhet i Norden.

5.5 Samarbetsformer

Samarbete med Barnvårdsföreningen i Finland r.f.
Familjeparasollet har sedan föreningen grundades haft nära kontakt till Barnavårdsföreningen i Finland, som är medlem i Familjeparasollet. Barnavårdsföreningens kunnande och erfarenhet av grupparbete har redan konstaterats och föreningen har klart uttalat sitt intresse att ställa resurser till förfogande och delta i projektet.
Samarbete med Mannerheims barnskyddsförbund
Familjeparasollet har etablerat kontakt med Mannerheims Barnskyydsförbund. Familjeparasollet står för översättningen till svenska av en enkät om önskad pappaverksamhet och för spridandet av enkäten till svenskspråkiga pappor.
Familjeparasollets pappaprojekt kommer att samarbeta med MLL:s ”MLLn Vapaaehtoistoiminnan ohjaushanke 2009-2013” - projekt.
Samarbete med FASPER-projektet
Finlands forum för medling ansöker om RAY-understöd för ett projekt kallat FASPER, vars målsättning är att utveckla ett en modell för facilitiativ medling i familjers konflikt- och krissituationer. Familjeparasollet pappaprojekt samarbetar också med detta projekt.

Samarbete med Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området (FSKC)
FSKC kommer att ta hand om projektadministrationen. FSKC:s informationskanaler kan användas för att sprida information om projektet. FSKC och dess utvecklarnätverk kommer att fungera som stöd i projektarbetet.

Övrigt samarbete
Ytterligare utreds samarbetsmöjligheterna med andra aktörer inom både den offentliga och tredje sektorn samt med utbildnings-, forsknings- och fortbildningsenheter såsom Mathilda Wrede-institutet, Arcada, SVUX, och Novia samt Folkhälsan.

5.6 Organisation och projektadministration

Projektet anställer en projektledare på deltid. Projektet påbörjas under våren 2009. Projektet kommer således inte att vara verksamt hela året 2009. För att kunna ha en anställd hela åren 2010 och 2011 bör lönekostanderna för åren 2010 och 2011 vara högre än under 2009. Således kommer lönekostnaderna för 2010 och 2011 att vara 35000 €, vilket är 10000 € mera än för år 2009. För att kunna ordna verksamhet och för att kunna trygga projektets framskridande för åren 2010 och 2011 kommer budgeten att vara 10000 € större än 2009. Familjeparasollets styrelse, som består av representanter från den offentliga sektorn, Barnavårdsföreningen i Finland och Mannerheims Barnskyddsförbund och Folkhälsan fungerar som projektets styrgrupp. Ett pappateam tillsätts av 6- 12 pappor, som har breda samhälls- och mediakontakter. Pappateamet samarbetar med projektledaren och fungerar som projektets arbetsgrupp.

Eftersom Familjeparasollets personella resurser består av frivilliginsatser är det överenskommet att ifall projektet beviljas finansiering köps projektadministrationen av Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området (FSKC).

5.7 Utvärdering, rapportering och spridning

Projektet utvärderas kontinuerligt genom självutvärdering, genom att styrgruppen har återkommande utvärderingsdiskussioner och genom projektledarens och pappateamets reflektionsdagböcker.
En till två av verksamheterna som ordnas för papporna evalueras med BIKVA-metoden.
Utbildningarna utvärderas med blanketter.
För genomförande av BIKVA de ovannämnda utvärderingarna kan anlitas utomstående utvärderare t.ex. i samarbete med FSKC.

6.TIDTABELL

År 2009

Bilda pappateamet
Konkretisera verksamhetsplanen och uppgöra en detaljerad tidsplan för 2009-2011.
Uppgöra en informationsstrategi (mediakontakter i pappateamet)
Delta i Riksomfattande familjecenterseminariet Hur är läget pappa 5-6.3.2009 och Familjeparasollets pappaseminarium 11.3.2009
Ordna startseminarium
Kartlägga förefintlig verksamhet och aktörer tillsammans med NOPUS
Kontinuerlig självutvärdering både i pappateamet och i styrgruppen

År 2010

Pilotera verksamhet för pappor och påbörja utvärderingen av den
Aktiva kontakter med media, artiklar mm
Delta i den nordiska familjecenterkonferensen
Ordna fortbildning om att ordna pappaverksamhet eller för att dra pappagrupper intresserade
I mån av möjlighet föra dialog med arbetsgivare
Kontinuerlig självutvärdering
Genomföra en mellanutvärdering av projektet

År 2011

Fortsätta verksamheten
Utvärdering av projektet
Kontinuerlig självutvärdering
Slutrapportering och spridning av goda modeller eventuell implementering
Slutseminarium

7.RESURSER

Till projektet anställs en person, på deltid som fungerar som koordinator för verksamheten. För koordinatorn anskaffas dator, kontors- och övrigt material. Det reserveras anslag för utvärdering, utomstående utbildare och verksamhet för pappor. Projektadministration köps av FSKC.

KÄLLOR

Belsky, J. , Hsieh, K-H. & Crnic, K. (1998) Mothering, fathering and infant negativity as antecendents of boy’s externalizing problems at age 3 years: differential susceptibility to rearing experience? Development and Psychopathology,10, 301-319.

Herzog, J.M. (1982) On the father hunger. The father’s role in the modulation of the aggressive drive and fantasy. Teoksessa Cath, S.H. Gurwitt, A.L. & Ross, J.M. (toim.) Father and Child: Developmental and clinical perspectives. Boston: Little, Brown & Co

Krogstrup, H. K. 2004. Asiakaslähtöinen arviointi. Bikva-malli. Stakes

Lewis, C. (1997) Fathers and preschoolers. Teoksessa Lamb, M. (toim.) The role of the father in child development. 2nd ed. 113-153. New York: John Wiley & Sons.

Olah, L. 2001. Gendering Family Dynamics: The case of Sweden and Hungary. Doktorsavhandling, Demografiska avdelningen, Stockholms universitet.

Olds, D. 2002 Prenatal and Infancy Home Visiting by Nurses. a program of research. Prevention Science.

Pelkonen, Hakulinen-Viitanen 2008 Isien ja isyyden tukeminen äitiys- ja lastenneuvolassa. Föreläsnings dior, Uleåborg 1.4.2008

Ringbäck, G. Hjern, A., Haglund, B. Rosen, M. (2003) Mortality, severe morbidity, and injury in children living with single parents in Sweden: a population-based study .The Lancet 361:289-295

Sinkkonen, J. 2003. Lapsen varhainen isäsuhde. Teoksessa Niemelä, P, Siltala P, Tamminen, T. Äidin ja vauvan varhainen vuorovaikutus.

Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä 2008: 6. Sosiaali- ja terveydenhuollon kansallinen kehittämisohjelma. KASTE -ohjelma 2008–2011.

Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä 2008:12. Perhekeskustoiminnan kehittäminen. PERHE -hankkeen loppuraportti.

Valtioneuvoston kanslian julkaisusarja 18 / 2007. Hallituksen strategia-asiakirja 2007.